Gnälliga "finfolk"
Läste en artikel i tidningen, om en familj, som stod i dagiskö, för sin son. Dom hade stått i kö sen februari eller nått. Och nu hade dom gått till tidningen, för att det var så synd om dom. För dom hade inte fått någon dagisplats. Och hade pga detta blivit tvugna att gå ner i arbetstid, för att ta hand om barnet. SKIT snack, säger jag då. Det finns inte en chans att dom stått i kö så länge, utan att ha fått minsta lilla erbjudande om dagisplats. Däremot, tror jag att dom bara är intresserade av ett specifikt dagis. Och antagligen tackat nej till andra erbjudanden. Och då kan man få vänta länge. Beroende på hur mycket plats det finns på just det dagiset. Jag blir så förabannad. Dom bor tydligen i Majorna någon stans. Och alla som bor i gbg vet att majorna ses som en finare stadsdel. Där de "finare" folket bor. Och det verkar som att dessa människorna anser sig vara finare än alla andra. Dom har många andra möjligheter till dagisplats när dom bor där. Det är inte långt varken in till stan, eller högsbo/frölunda. Där det visade sig vara mycket lättare att få dagisplats. Enligt tidningens undersökningar.
Jag förstår inte varför folk tror att dom är så jävla speciella. Och varför vissa människor uppenbarligen tror att dom är så mycket bättre än andra. Och måste ha det bästa av allt. Vilket är den känsla man får av den här familjen.
Och i ärlighetens namn, tycker jag inte ett dugg synd om dem. För deras brist av dagisplats. Om man har bott i göteborg, en längre tid, och hängt med i nyheterna, eller politiken. Det räcker med att man bara läst eller hört ytterst lite, för att veta att just skola/omsorg ÄR dom som fått flest nerskärningar, mycket har lagts ner helt och hållet. Och det säger ju sig självt då, att man kanske inte kan välja och vraka hur man vill. Utan att man snarare skall vara tacksam över att man över huvud taget fått erbjudanden om en dagisplats i dessa tider. Speciellt om man som dom, uppenbarligen har jobb att gå till på dagarna. Är man arbetslös spelar det kanske inte lika stor roll NÄR man får dagisplatsen. Då kan man vänta ett tag till. Men om man nu har ett heltidsjobb, och det är viktigt att få dagisplats fort. Vilket uppenbarligen var en del av fallet här. Så får man väl tänka till lite, och fundera på om det verkligen är jordens undergång att behöva åka i kanske 15 minuter till en halvtimme för att lämna på dagis. För att kunna sköta sitt jobb. Eller om det är viktigare att gå ner i arbetstid, för att få "den rätta" dagisplatsen till sitt barn. Det sistnämnda tycker jag personligen är helt fantastiskt korkat. Sen finns ju faktiskt möjligheten att byta dagis om man inte trivs med det man har. Men då har kan man ju göra det sen. Och då går ju barnet kvar på det första dagiset, till dess att man kanske fått den nya platsen.
Nä, fan vilka idioter det finns...
Vad jag vill ha sagt med detta inlägg, är att man kanske inte skall vara så förbannat kräsen hela tiden. Utan tänka lite längre än näsan räcker. Och vara lite flexibel kanske...
