.

Glömde ju berätta att My börjar på förskolan imon. Inskolning i upp till två veckor tror jag det var, med start imon :) Stora tjejen, hi hi. Tiden sen hon kom har verkligen gått så otroligt fort. Ett och ett halvt år e hon nu. Bara ett halvår kvar så blir hon två år. Det känns också helt overkligt. Min mormor sa alltid: Michaela du har blivit så stor. Och allt eftersom åren gick fick man höra: "Du  är vuxen nu. Jag kommer ihåg när jag bytte blöja, och matade dig. Och när du lärde dig att gå och prata." Och jag tyckte så klart inte att det var något speciellt med det. Inte förrän nu, när min egen dotter växer så det knakar, och åren plötsligt verkar flyga fram. Nu förstår jag hur mormor måste ha känt det. Man inser nu varför alla säger till mig att ta vara på de här första åren med henne. Och göra "the most of it" För i sinom tid, kommer det vara försent. Och hon kommer kanske inte vilja hänga med sin gamla mamma, och göra saker med mig på samma sätt längre. Herregud va gammal jag känner mig helt plötsligt. Ha ha. Men det är faktiskt så det känns :) Jag vill göra så mycket med henne. Och visa henne saker, och uppleva saker med henne. Jag bara hoppas att jag kommer kunna och hinna göra det innan det blir försent, och hon intresserar sig för annat :)

Tja, jag vet inte riktigt vart jag skall börja. Inte för att det hänt så där jätte mycket. Men lite grann iallafall. Jag skall äntligen få börja jobba. Eller arbetspröva, som det heter när man varit sjukskriven en längre tid. Och det skall bli helt fantastiskt roligt. Jag fick dessutom den arbetsplatsen jag ville ha. Hos gaturenhållningen. Där jag har haft en praktikplats för en tio år sedan eller nått. Detta ser jag verkligen fram emot. Det skall bli så kul, och skönt att äntligen få något att göra på dagarna igen. Det är nu till att börja med bara tio timmar i veckan. Men men, för hoppningsvis kan man öka dom timmarna hyfsat tidigt. Det som kan vara lite jobbigt i början är nog att jag kommer att börja klockan fem på morgonen. Men jag kommer väl in i det, efter ett tag, som vanligt.

Imorgon, (eftersom klockan är 00:47 typ) bär det av till sydligare breddgrader. Närmare bestämt till våxtorp. Till världens bästa Lenny. I hela fyra dagar :) Hon bor på en stor gård, mitt ute på landet. Jag kallar den för min oas. För varje gång jag kommer dit så rinner all stress av mig, och lugnet tar över. Det skall bli så otroligt skönt. Lenny har en festival varje år. Och det var från början den jag skulle åka ner för. Men jag åker några dagar tidigare. Så jag kan vara där och umgås lite med bara Lenny, och hennes karl i några dagar innan resten av folket kommer. Och för hoppningsvis, om vädret håller i sig, vistas i solen, och bättra på brännan, medan jag hjälper Lenny med eventuell målning och lackning, eller vad hon kan behöva hjälp med :) Jag har inte varit där på typ två år nu tror jag. Så det är verkligen på tiden. Det har ju varit en hel del att göra de senaste åren, med graviditet, och sen mammarollen. Så det har inte blivit så mycket tid över till så där jättemycket annat. Men nu är lillan snart ett och ett halvt, och då kan man göra lite mer. Utan att behöva oroa sig för mycket över henne. Hon får dock vara hemma med sin pappa den här gången. Men skall försöka åka ner en gång till innan sommaren e slut med henne, så att hon också får lite landet vistelse.